Anton Ewald mania på Järfällafestivalen…

I eftermiddags gjorde min goda väninna Susanna och jag ett besök på Järfällafestivalen…

Vi lämnade alltså Vilda Väsby för några timmar och styrde vår kosa mot Järfälla och Jakobsbergs centrum, för lite shopping och gluttande på rockarna i the Poodles och nya flickfavoriten Anton Ewald.

Kan såhär i efterhand rapportera att småflickorna (inte helt oväntat) hade parkerat närmast scenen, och jublet och glädjen var förstås som störst, när sötisen Anton skulle uppträda med några låtar. Jeesus! Man hade nästan kunnat tro att det var Beatles i sina glansdagar som stod på scen… 😉

Förmodar att affärerna för diverse Anton Ewald-prylar gick som smort efter framträdandet. Stannade inte kvar för att checka läget, men gissar att kön med småtjejer som ville ha hans autograf på prylarna de köpt, ringlade betydligt längre än mina favoriter Poodles signeringskö…

Dagens höjdpunkt var dock att jag av misstag råkade få med en gående Kicken från the Poodles på en liten, darrig filmsnutt, som jag filmade för att få ljudbevis på Antons popularitet… Fast den fantastiska filmen behåller jag för mig själv…

 

Missade Väsby Rock Festival 2013…

Hmmm… Trots att jag haft en bra och trevlig lördag allt som allt, så är jag fortfarande lite avundsjuk på alla som varit och ännu är på Väsby Rock Festival 2013. Hade gärna tillbringat min dag där i ”hårdrocksskrålet”, men andra viktigare saker kom helt enkelt emellan…

Kan inte rå för det, men just nu grämer det mig att jag bor för långt från själva festivalområdet i Vilunda-parken. Om jag hade bott på andra sidan motorvägen, mer åt centrumhållet, så hade jag med all sannolikhet kunnat höra litegrann av musiken och gitarriffen även på hemmaplan…

Men inte ett endaste ”live-rockljud” har hörts hemma hos mig idag. Förutom de få inspelade toner som jag lyssnat till via datorn eller mobilen. Däremot har man fått mer än nog av bruset från motorvägen, ljudet från en grannes gräsklippare (som förmodligen skulle behöva en service, med tanke på att den låter som något helt annat än en klippare…) + ”mopperaggarnas” oavbrutna gasande fram och tillbaka utmed gatan…

Hoppas dock att festivalen blev lyckad, att de som tog sig dit har fått valuta för pengarna och att det spelats en jädrans massa bra musik under dagen. Och sist men inte minst, håller jag tummarna för att det blir en festivalrepris nästa år så att tanten kan gå då istället :-)…

/ Monicken