Höll på att smälta bort i solen på Täby Galopp…

Idag har man blivit ännu erfarenhet rikare…

För första gången någonsin stod jag och sålde en del av våra gamla prylar på bakluckeloppisen vid Täby Galopp.

Och det lär inte bli sista gången heller. Tycker att det var riktigt kul, även om man stundvis höll på att smälta bort i värmen, då jag och mina väninnor lyckades få platser mitt i solgasset…

Loppisstämningen var i alla fall på topp. Och man fick sig många roliga pratstunder med folk under dagen. Hann dessvärre inte strosa runt och spana in de andra säljarnas saker, så jag måste ta mig dit någon helg framöver som besökare istället. Vem vet vilka roliga retrofynd som gömmer sig bland alla loppisborden…?

/ Monicken

Nostalgitripp på vinden…

80-talet lever uppenbarligen kvar på vår vind… Spana in de käcka egendesignade kassettbanden/fodralen, samt örhängena i knallorange och sist men inte minst ”Magic Glow Powder” (kanske mer känt som ”Indianpuder”) från Oriflame…

Har alltid haft svårt att skiljas från gamla pinaler… Hittar alltid på diverse skäl för att ha dem kvar.

Antingen så inbillar jag mig att jag eller någon annan inom närmaste familjen kommer att få användning för vissa praktiska saker i framtiden, eller så vill jag inte skiljas från en del av prylarna av helt egoistiska och nostalgiska skäl…

Nu har jag efter vissa påtryckningar inom närmaste familjen, insett att jag måste börja göra mig av med saker. Vår vind är nämligen knökfull. Och har varit det under flera års tid. Har alltså nu påbörjat en ordentlig rensning och ska försöka kränga en del stoff på loppis. Några av vindsfynden (däribland mina kära kassettband som jag spenderat ett antal timmar med att spela in en gång i tiden… snyft…) får ett nytt hem på Sörab, medans andra får stanna kvar där ett tag till, eftersom jag inte är redo att göra mig av med dem ännu av känslomässiga skäl.

Det är alltid lika spännande att rota runt bland alla lådorna på vinden. För det dyker alltid upp saker som man helt glömt bort att man hade i sin ägo, eller som man inte sett på evigheters evigheter. Det roligaste är nog att ögna igenom gamla skolkataloger (särskilt de man har klottrat i…), bilder, kalendrar och brev. Jag kan inte rå för det, men blir alltid lite nostalgisk och undrar över vad alla bekantingar och skolkamrater från förr gör nuförtiden. Då tänker jag främst på alla de som man inte har någon som helst kontakt med på exempelvis Facebook.

Om jag fick bestämma, så skulle jag ordinera en liten nostalgitripp på vinden eller i förrådet för alla då och då… Dagens tripp fick i alla fall mig på ovanligt gott humör och ledde till ett och annat extra drag på smilbanden ;-).

/ Monicken

 

 

 

Slut efter gårdagens Grönan-besök…

Det är bara att se sanningen i vitögat… Jag håller på att bli gammal… Gårdagens traditionella, årliga besök till Grönan med sönerna har helt tagit musten ur mig. Är helt slut idag… Förmodar att valet av dag för besöket kan ha någonting att göra med det. Måste ha varit en av sommarens varmaste dagar. Stundvis kändes det som man skulle smälta bort i värmen…

Borde ha haft stegräknaren på mig igår. Hade varit intressant att veta hur många steg som spatserades under dagen. Måste ha blivit ett antal tusen, med tanke på att vi valde att inte hoppa bussen eller spårvagnen till Djurgården och därifrån, utan höll oss till apostlahästarna under hela vistelsen i stan… Uteblivna F&S-besöket måste ju kompenseras på något vis. Något som definitivt känns idag…

Kul hade vi i alla fall. Även om jag personligen inte vågade åka i särskilt många attraktioner. Höjdrädsla och Gröna Lund går ju inte riktigt ihop… Räckte gott och väl med att betrakta Insane, Kvasten, Twister och framförallt Eclipse från marknivå. Förstår inte vad det är som triggar vissa att åka just sistnämnda. Blir helt kallsvettig när jag ser småttingar åka med den attraktionen. Fattar inte hur de vågar. Den ser ju helt livsfarlig ut…

En sak som jag inte kunde undgå att lägga märke till under vistelsen på Grönan, var att det måste vara en innegrej/modefluga i sommar med extremt minimala jeansshorts bland tonårstjejer (och även hos några damer av äldre modell…). Var och varannan gick omkring i dessa. Och utan någon som helst koll på vare sig celluliter eller om den ena skinkan eller i värsta fall båda, hängde utanför brallorna…

Kanske är dessa minishorts motsvarigheten till 80-talets färgglada, tunna ”pyjamasbyxor” med knyt längst ner vid vristerna, som man själv sprang runt med ett tag? Såhär i efterhand kan jag förstå att en och annan förälder och lärare ojade sig över just den avslöjande byxmodellen… Den var inte alltid speciellt vacker att skåda (beroende på vilka kläder man valde att ha till)… Men just nu är jag mest nöjd över att jag bara har söner, som håller sig till mer traditionella kläder och inte springer runt och visar hela rumpan eller delar av den för var och en ute på stan… 😉

/ Monicken

Dubbel anledning att fira…

Idag har vi haft dubbel anledning att fira litegrann inom familjen…

Anledning nummer 1 var förstås att vår minsting fyllde hela 16 år… Och morgonen startades därför med halvrosslig sång i hans rum och presentöppning och fruktsallad (istället för tårta…) i TV-rummet. Dessutom passade vi på att fira honom lite extra under kvällen, då farmor och farfar var inbjudna på grillmiddag.

Och anledning nummer 2, är att jag efter många timmars stretande och kladdande på altanen på baksidan och i garaget, äntligen kunde avsluta mitt måleriprojekt med flaggan i topp. De gamla, avflagnade utemöblerna är numera så gott som nya. Ett tag kändes det som att det inte fanns någon ände på måleriet. Är dock glad över att jag lyckades härda ut hela 3 påstrykningar av färg för varje möbel. Men, jag kommer inte att åta mig den här typen av jobb med denna möbelgrupp fler gånger. När färgen flagnar av nästa gång, så har de gjort sitt. Då får de lämna in för sista vilan på Sörab… Hoppas att det dröjer ett bra tag tills dess…

 

/ Monicken

 

Friskis&Svettisandet börjar ge resultat?

Jihhuu!!!

Känner mig extra glad i hågen ikväll. Tror minsann att senaste tidens besök på Friskis&Svettis nu har börjat ge lite resultat… Kunde till min stora lycka köpa ett par brallor i en mindre storlek idag :-).

Viktmässigt sett är det inga omvälvande förändringar det handlar om. Men har i alla fall lyckats minska de värsta bilringarna något – och det känns som att jag fått lite mer muskler lite här och där…

Tack vare familjens minsting (eller slavdrivare kanske man ska kalla honom?), så har jag börjat träna oftare och mer varierat än tidigare. Vid de tillfällena han är i gymmet samtidigt som mig, så är det bara att glömma långvistelser på löpbandet och Cross trainern. Då får jag endast lov att värma upp på dem en kortare stund, och sen är det träning av olika muskelgrupper med hjälp av maskiner och vikter som gäller. Och om jag försöker fuska är han på mig direkt. Men jag har dock lyckats deala till mig lite åldersdispans när det gäller vissa av de tuffare magövningarna. Han får helt enkelt leva med att jag inte orkar härda ut lika länge i ”plankan” exempelvis… Det går bara inte…

Ett stort tack till dig min tonåring och alldeles egna PT. Dels för att du inte skäms att synas ute bland folk tillsammans med din gamla mamma, och för att du stöttar mig med träningen. Något six pack lär jag aldrig få, men kanske ett mer vältrimmat one pack så småningom? 😉

/ Monicken

 

Frukostfrallorna från ELDORADO åkte raka vägen ner i soporna…

Ännu ett stort I-landsproblem… 😉

Funderade på att slå på stort här under morgonkvisten och värma några minibaguetter till frukost åt mig och sönerna…

Enligt datummärkningen på vacuumförpackningen från ELDORADO ska frallorna gå att äta fram till den 8 augusti. Men med tanke på hur bedrövliga de såg ut, så åkte de förstås raka vägen ner i soporna…

Det är inte första gången jag råkar ut för detta problem med vacuuminpackade frallor. Och om jag bara hade kommit ihåg vilken butik jag handlat dem ifrån, så hade jag tagit med mig förpackningen dit. Inte för att få tillbaka de ynka kronorna jag lagt ner på frallorna, men för principens skull. Om de enligt märkningen ska vara ok för förtärning innan den 8 augusti, så ska de inte vara grönmögliga och redo att vandra ut av sig själva från skafferiet redan den 12 juli… Urk…

Noaps, kommer inte att handla fler minibaguetter från ELDORADO framöver. Vi äter väldigt sällan den typen av bröd härhemma överhuvudtaget – så det är väl lika bra att satsa på färska, nybakta frallor när och om suget faller på…

/ Monicken

Frigolitsmulorna invaderar…

Foam ”EPS” (Photo credit: Wikipedia)

Money, money, money (Photo credit: Niklas)

Har drabbats av ännu ett harmlöst I-landsproblem på sistone…

Jag har varit tvungen att svassa runt med sopkvasten lite extra i vår hall på sistone. Detta eftersom det dykt upp små ansamlingar av frigolitsmulor här och var på golvet. Funderade över var alla dessa mystiska smulor kommer ifrån, tills det slog mig igår kväll…

Det måste ju förstås vara äldste sonen som på något vis får med sig dem hem från sitt sommarjobb. Han jobbar just nu på en frigolitfabrik… Alltså har frigolitsmulorna en helt naturlig förklaring och det finns ingen anledning att kalla hit TV-teamet från ”Det okända” för att undersöka saken närmare ;-).

En helt annan sak…

Igår hade det förmodligen varit smart att vara med i Postkodlotteriet… Alla med lotter inom mitt postnummer är förmodligen några kronor rikare idag. Exakt vilka summor det rör sig om, har jag inte den blekaste aning om. Kan väl handla om allt från enstaka hundralappar till tusentals kronor förmodar jag. Har verkligen ingen koll alls, eftersom jag aldrig varit med i lotteriet själv (och nu lönar sig det väl inte att gå med längre – för hur stor är sannolikheten för vinst igen inom samma postnummer). Oavsett, ett stort GRATTIS till mina närmaste grannar och alla andra inom postnummer-området som får vara med och ta del av kakan :-).

/ Monicken