Flera tummar upp än ner för gångna veckan…

Snart är ännu en händelserik vecka till ända… Vill passa på att ge tummen upp, respektive ner för några av veckans händelser…

Tummen upp för…

• att några av mina före detta arbetskamrater var förbi och hälsade på i början av veckan + att de överlevde min matlagningskonst…
• att min lilla mamma fyllde jämnt –  60 år – hipp, hipp, hurra!
• att toalettrenoveringen på nedervåningen nu äntligen är på g.
• för ELH&S och en spännande höst…
• en trevlig AW i fredags på Sky Bar.
• den fantastiskt snälle och serviceinriktade busschauffören, som åkte en sväng förbi busshållsplatsen vid Rosenhillsvägen tidigt i lördags natt när regnet öste ner som värst – trots att han egentligen inte ens skulle åt det hållet.
• helgens ”Lär dig fynda på loppis”-kurs i Rosersberg och den kunnige keramikern och kursledaren Gunnar Hartman. Han var verkligen inspirerande och jag hoppas att jag kan komma ihåg ens en femtedel av alla intressanta saker han pratade och tipsade om i helgen. Hoppas på någon form av fortsättningskurs inom kort.
• för att vårt gamla badkar idag fick nya ägare tack vare Blocket. Detta var allra första gången jag lagt ut en annons via dem, och blev positivt överraskad över att det var så många intressenter som hörde av sig. Lär inte bli sista gången jag använder mig av deras tjänster. Snabbt, enkelt och smidigt!
• en trevlig centrumtripp med yngste sonen idag. Vill gärna tro att han ville ha med mig som smakråd inför sin klädshoppingrunda, men kan lika gärna vara att han var ute efter gratisskjuts (tonåringar…) 😉

Tummen ner för…

• att det luktar sunk och gammalt avlopp överallt härhemma sen toalettrenoveringen på nedervåningen drogs igång… Försöker desperat fräscha upp luften här med hjälp av mina PartyLite-prylar.
• att Tassimo-maskinen fick frispel i eftermiddags, då en Gevalia Dark T-disc sprängdes och lortade ner hela apparaten och halva diskbänken…
• att jag inte hann gå på spinning på Friskis&Svettis som planerat idag under eftermiddagen – får ta igen det under veckan istället…

Jag ser redan fram emot en ny actionspäckad vecka. Och jag förmodar att jag borde ta tag i min italienska-läxa i detta nu, så att jag slipper skämmas i morgon under eventuella läxförhör – Ciao…

/ Monicken

Sugen på morotsmuffins i rivningsröran…

Slagborrarna dundrar, det är ett sjujädrans liv härhemma och rivningsdammet yr överallt…

Renoveringen av vårt badrum på nedervåningen har börjat och det ser ut som en bomb har exploderat därinne. Det ljusa kaklet med infällda dekorkakel med ”trädmotiv” lite här och var från 80-talet, är nu ett minne blott. Och dessa ska inom kort ersättas med lite modernare alster från 2000-talet. Kommer säkert att bli kanonfint med klassiskt vitt och svart därinne så småningom. Men just nu känns det väldigt långt borta…

I denna röra känns det bra att kunna trösta sig med lite nybakade morotsmuffins snart. Suktar efter att få sätta tänderna i en, men väntar på att rivningskillarna ska ta lite paus och göra mig sällskap. Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge… 😉

/ Monicken

Taggad inför helgens ”loppiskurs”…

Jarre à couvercle (d’une paire) à décor de poissons rouges. Dynastie Ming, période jiajing (1522-1566). Musée Guimet, Paris. (Photo credit: Wikipedia)

Det är bara tisdag och jag ser redan fram emot en spännande och annorlunda helg tillsammans med andra fyndletare…

På lördag och söndag ska jag gå på kurs i självaste världsmetropolen Rosersberg. Har väntat på att ”Så fyndar du på loppis”-kursen ska bli av i flera månaders tid. Och inom kort är alltså dagarna D här. Ska bli så kul 🙂 !

Räknar med att jag inte kommer att sitta på några större expertkunskaper efter denna utbildning via Stockholmsmarknader AB. Men det kommer säkert att bli jätteunderhållande att lyssna till personer som vet vad de pratar om. Och ett och annat användbart tips ska väl även denna gamla finntant kunna klara av att snappa upp under helgen. Gäller att lägga så mycket som möjligt av de viktigaste detaljerna på minnet inför framtida loppissammanhang. Jihhuuu 🙂

/ Monicken

 

Några rader blev för många rader…

Wohoo!

Nu har det återigen gått några dagar sen jag var här inne sist. Närmare en vecka till och med… Men nu är det dags att skriva några rader igen :-).

Har det ens hänt någonting som är värt att berätta om? Nja, några ”highlights” kan man väl bjuda på från senaste dagarna…

• Förra onsdagen, 18/9, hade jag och yngste sonen en mamma-son-kväll inne i stan. Under vistelsen där blev vi bland annat mer eller mindre utkickade från Buttricks, eftersom personalen i ”skämtbutiken” ville stänga och gå hem för dagen… Jag rymde hals över huvud via Sergel-bions sidodörr, för att slippa konfronteras ansikte mot ansikte med en stackars karl som en stund tidigare försökt sälja sina biobiljettcheckar billigt till oss utanför biografen… Valde dock att handla biljetter via automaten. Enklast så… Dessutom kände jag att jag måste gardera mig utifall att han var en lurendrejare… Filmen som vi såg, The Conjuring, var riktigt creepy och nackhåren reste sig redan under intromusiken och höll sig uppresta så gott som hela filmen igenom… Helt klart den läskigaste skräckisen jag sett på länge… Tur att jag kunde kväva eventuella skrik genom att sörpla Cola och proppa i mig popcorn och godis 😉

• Torsdagen den 19/9, hade jag en PartyLite ljusvisning hemma hos en väninna. Och kors i taket, det var flera killar med på partyt :-). Tro det eller ej, men de var ivrigare än damerna när det gällde sniffa på doftproverna och spana in och känna och klämma på de produkter som fanns på plats under kvällen. Det bläddrades frenetiskt i katalogerna och beställningarna resulterade i finfina erbjudanden och gåvor till värdinnan – precis som sig bör i samband med en lyckad visning. Nu håller jag tummarna för att resten av höstens visningar ska bli lika inspirerande och glädjefyllda. Kanske behövs det en eller ett par karlar även på dem, för att liva upp stämningen lite extra? 😉

• I lördags, 20/9, fick jag och framförallt min väninna, under ett middagsbesök erfara att allt inte är sig riktigt likt på Vita Hästen i Vilda Väsby. Amatörmålningen med en vit häst som prydde en av väggarna i lokalen är numera puts väck. Har ersatts med en slags modern ”stenfondvägg” i gråskala, som inte alls passar in med den i övrigt rustika och murriga interiören. Men kanske är detta bara ett första steg i en större renovering, med tanke på att stället nyligen bytt ägare? Hmmm… Snyggt? Njaenjaenej… Men smaken är som baken – delad… Det rådde också en hel del förvirring bland serveringspersonalen kvällen i fråga. Mycket gick fel. Det mesta gick fel, om sanningen ska fram… Kallt vatten spilldes i min kompis knä, felaktiga notor delades ut, gäster klagade på sega köttbitar, korta stubiner brann upp… Det var nästan så man förväntade sig att någon skulle hoppa fram och skrika att vi var med på dolda kameran… 😉 Men icke…

Märker till min förskräckelse att jag skulle kunna fortsätta skriva i evigheters evigheter om senaste dagarnas strapatser, men någon måtta får det faktiskt vara. Det här är redan alldeles för långt, men är för trött för att kapa av… Natti, natti…

/ Monicken

Är nog lite småkär i ”Lift me up”…

Rob Halford. Cropped version. Photo taken by Andrew Dale. (Photo credit: Wikipedia)

Five Finger Death Punch´s låt ”Lift me up”, featuring Judas Priest sångaren Rob Halford, har verkligen satt sig på min hjärna just nu. Den är bara såååå himla bra :-). Det är ett jädra drag i låten och jag skulle kunna lyssna på den hur många gånger som helst i rad utan att tröttna. Helt klart en av de bästa låtarna som spelas på radio just nu & dessutom jäkligt bra att träna till – någon som håller med mig? Passa på att lyssna på det lilla underverket: Lift me up!

Blev bortskämd i helgen…

Trots att regnet öser ner här utanför, så har denna måndag börjat riktigt bra. Gick nästan upp med tuppen och känner mig pigg och kry efter en helg i ”lathetens tecken”.

Fick en vistelse på Havsbaden i Grisslehamn i födelsedagspresent och i helgen blev jag alltså ordentligt bortskämd. Slappade i bubbelpool med utsikt över hamnen, havet och Eckerölinjen-båten, njöt av ångbastu, provade på choklad-ryggmassage, frossade i nybakta scones, 3-rättersmiddag och frukostbuffé. Inte alls illa…

Lämnade till och med stället med en ny investering från SPA-avdelningen i form av ett Bare Minerals start up kit. Har länge funderat på att testa produkterna, eftersom de ska vara extra skonsamma för personer som lider av Rosacea. Ska bli intressant att se om de håller vad de lovar. Det blir upp till bevis snart…

 

/ Monicken

Det var ”go” i gamla Nilsjohan Cyklon…

Att jag är barnsligt förtjust i diverse retro-prylar är ju ingen hemlighet direkt…

Nyligen lyckades jag faktiskt få tag på en pryl, som bara inte är ”nice to have”, utan faktiskt fyller en praktisk funktion också.

Fyndade nämligen en gul handvisp av märket Nilsjohan Cyklon på Tradera häromveckan. Använde den igår under vispningen av min pannkakssmet, och den fungerade alldeles utmärkt. Det var full sprutt på vispen, trots att den har sisådär 60 år på nacken (torde vara från 50-talet). Det ser i alla fall jag som ännu ett bevis på, att det är lite bättre kvalitet på saker från förr…

Vågar inte uttala mig om ifall vispen förde med sig någon positiv inverkan på själva smaken och konsistensen på pannkisarna –  men de gick i alla fall åt som smör i solsken hos tonåringarna härhemma. Och det är huvudsaken :-)…

 

Lider av ”klisteretikettsfobi”…

Bottom of niloak pottery with original 2.00 price tag (Photo credit: Jimmy Tyler)

Har egentligen ingenting vettigt att skriva om idag… och därför måste jag passa på att gnälla litegrann över ytterligare ett av dessa fruktansvärda I-landsproblem…

Det jag har retat mig extra på idag, precis som mången gång förr, är klisteretiketter (produktinfo/prislappar) av dålig kvalitet… Varför måste allehanda företag och butiker, så gott som alltid, envisas med att klistra de usla lapparna mitt på produkterna? Det är nästan helt omöjligt att få loss etiketterna utan att det blir klisterrester eller fula skrapmärken kvar på prylarna.

Kämpade i cirka 15 minuters tid idag med att få bort en klisteretikett från en nyinköpt liten turkos pedalhink från Rusta… Jeesus! Varmvatten, YES diskmedel, tvättsvamp (mjuka sidan) och en hel radda finska svordomar gjorde till slut susen. Men vill dock passa på att varna andra eventuella köpare av denna gulliga och praktiska hink. Den är prisvärd och fyller definitivt sin funktion, men bered er på att ni kanske får ödsla en hel del blod, svett och tårar om ni har ”klisteretikettsfobi” som mig…

Håller nu tummarna för att fler businessidkare runt om i Sverige (ja, kanske i hela världen…), beslutar sig för att investera i mer användarvänligare klisteretiketter. Lappar som är enkla att ”peela” av från varorna, och som inte leder till ovårdat språk, dåligt humör och i värsta fall reklamationer… Och om de absolut måste fortsätta använda sig av etiketter av den ”uschliga” sorten, kan de väl åtminstone klistra dem någon annanstans där de inte kan orsaka lika mycket skada… Till exempel i botten av en produkt??? Vad vet jag… Jag är ju bara en gammal, gnällig Finntant 😉

/ Monicken

Anton Ewald mania på Järfällafestivalen…

I eftermiddags gjorde min goda väninna Susanna och jag ett besök på Järfällafestivalen…

Vi lämnade alltså Vilda Väsby för några timmar och styrde vår kosa mot Järfälla och Jakobsbergs centrum, för lite shopping och gluttande på rockarna i the Poodles och nya flickfavoriten Anton Ewald.

Kan såhär i efterhand rapportera att småflickorna (inte helt oväntat) hade parkerat närmast scenen, och jublet och glädjen var förstås som störst, när sötisen Anton skulle uppträda med några låtar. Jeesus! Man hade nästan kunnat tro att det var Beatles i sina glansdagar som stod på scen… 😉

Förmodar att affärerna för diverse Anton Ewald-prylar gick som smort efter framträdandet. Stannade inte kvar för att checka läget, men gissar att kön med småtjejer som ville ha hans autograf på prylarna de köpt, ringlade betydligt längre än mina favoriter Poodles signeringskö…

Dagens höjdpunkt var dock att jag av misstag råkade få med en gående Kicken från the Poodles på en liten, darrig filmsnutt, som jag filmade för att få ljudbevis på Antons popularitet… Fast den fantastiska filmen behåller jag för mig själv…

 

Dataproblem får fram värsta finska sidan av mig…

Hmmmm… Är lite småsur och irriterad såhär på nattkvisten…

Dagen (eller gårdagen är det ju nu…) har varit bra, i stort sett. Har bland annat roat mig med fönstertvätt, jagat dammråttor, skurat golv och överlevt höstens första spinningpass på Friskis & Svettis. Var lite orolig för att min kondis inte skulle palla med det nya passupplägget, men det gick bättre än förväntat. Något jag förmodligen har mina gymbesök under sommaren att tacka för…

Det finns dock en sak som satt käppar i hjulet för mitt välbefinnande idag… Och det är att min dator strulat en hel del. Till och med så pass mycket att några riktigt obehagliga finska svärord for över mina läppar mer än en gång + att jag knappade lite extra hårt på tangenterna. Är inte helt säker på att problemet löst sig till 100% ännu, men kan inte ägna mer tid åt det just nu. Får ta tag i det senare idag istället.

English: Picture of John F. Kennedy (Photo credit: Wikipedia)

Nu ska jag strax ta mig till sängs med min kliande tatuering, läsa lite om Kennedy-klanen i boken ”Vi tolererar inga förlorare” av Britt-Marie Mattson (intressant läsning, än så länge i alla fall…). Kan inte ha varit helt enkelt att växa upp i den familjen, om man säger så…

Och så småningom ska jag försöka få till en lååång date med mr John Blund… Natti, natti…

/ Monicken