Lider inte pin för att vara fin…

Ingenting nämnvärt att rapportera från pendelvärlden idag. Tågresan till jobbet gick bra. Helt enligt tidtabell, utan obehörigt folk på spåret, eller väntan på grönt ljus. Tack för det SL! 🙂

I morgon bär det av på galej på Östersjön igen. Vårens traditionella Cinderella-kryssning med före detta arbetskamrater från chokladfabriken (Mondelez International) hägrar… Och som vanligt har man tampats med det vanliga problemet ikväll – har konstigt nog aldrig några kläder att ta på mig när jag ska iväg någonstans…

Hittade en jättefin klänning i klädkammaren som jag helt glömt bort att jag är ägare till. Insåg strax därpå varför jag inte använt den på mycket länge. Klänningen är av kroppsnära modell och sist jag använde den hade jag fler magmuskler än en och förmodligen bara en ynka liten början till bilringar.. Och på den tiden kunde jag även andas när jag hade på mig den. Pust… Ja, ja – men på höstens Cinderella-kryss ska den där klänning med. Det lär kosta både en del blod, svett och tårar… Men jag måste ju utmana mig själv litegrann. Denna gång blir dock till att ta med sig bekväma tantkläder med gott om andningsutrymme. Tänker minsann inte lida pin för att vara fin…

Senaste dagarna har det gått utför med min godsaksstrejk. Fick ett återfall i tisdags som håller i sig än. Har unnat mig själv både mastig holländsk chokladtårta, Snickers, Ritter sport med helnötter, en munk och några Tutti Frutti-godisar sen dess… Och jag misstänker att intaget av onyttigheter når sin kulmen i helgen, då smörgåsbord och alkoholhaltiga drycker förmodligen kommer att intas i betydligt större mängder än normalt… Hej och hå…

CAM00035ele

Dagens SL moments…

Idag har SL bjudit på en underhållande dag igen 🙂

  • Buss 533 var rejält försenad i morse, så det blev minst sagt en rask språngmarsch till tåget…
  • Fick ståplats och tjing på först ut ur vagnen vid Karlberg…
  • Bevittnade en ”plankare” med rastakalufs in action vid Karlberg stations spärrar när jag skulle hem…
  • Märsta-tåget var fullpackat, Mäktade inte med att stå som en sill idag igen, så jag stannade frivilligt kvar på perrongen för att invänta tåget mot Uppsala…
  • Fick sittplats för ovanlighets skull, och hörde min medpassagerare tvärs över prata helt oblygt i mobilen om inköp av en pistol…
  • Nådde sista trappsteget vid utgången från stationen, bara för att se 533 gasa iväg från hållplatsen och mig…

Tjo!

Åååå, åka pendeltåg…

Varje arbetsdag bjuder på nya äventyr med SL…

Tidigt igår morse, råkade jag av en slump sätta mig snett mitt emot en trött kille med långt rastahår på tåget. Rätt vad det var så vaknade han tillfälligt upp ur sin dvala och började frenetiskt att bulla upp sitt toviga hår inuti jackhuvan. Jag försökte att inte se ut som ett frågetecken, men undrade givetvis nyfiket vad i h-a han höll på med. När han efter en stunds gnuggande lutade huvudet mot fönstret och sov vidare i godan ro, gick det upp för mig att han helt enkelt hade för vana att använda sin kalufs som en slags kudde. Smart kille det där… Kanske något att ta efter för de som har relativt stor hårman, vill säga…?

Ska bli intressant att se om morgondagen bjuder på resor enligt tidtabellen, resenärer som låter bli att dra i nödbromsen, eller vägrar att stänga dörren, alternativt avslöjar alla sina privata angelägenheter eller sin taskiga musiksmak för medresenärerna… Den som lever får se… Det blir en dag i morron också…

Lätt att vara efterklok…

… Om jag inte hade för vana att tömma ur mina jackfickor innan jag brukar hänga upp den i kapprummet på jobbet, så hade jag förmodligen inte glömt kvar mitt SL-kort av misstag på jobbet igår…

… och om jag inte hade glömt kvar SL-kortet, så hade jag aldrig behövt köpa en SMS-biljett i morse när jag skulle åka iväg till jobbet…

… och om busschauffören på 533 inte hade åkt förbi busshållsplatsen (Jästfabriken) där jag och flera andra faktiskt hade för avsikt att hoppa av, så hade jag inte behövt gå in via huvudingången till Rotebro station…

… och om jag inte hade gått in via den ingången, så hade jag aldrig behövt använda deras mobilscanner som inte klarade av att registrera min nyinköpta SMS-biljett…

… och om gubben i biljettkuren inte hade stirrat sig blind på SL:s scannerregler, så hade han varit vänlig nog att släppa in mig igenom spärrarna utan att tvinga mig att köpa ytterligare en biljett…

… och om jag inte hade haft en sån djävulsk träningsvärk i låren efter Bodypumpen igår, så hade jag förmodligen inte blivit lika tjurig – då hade jag kanske inte ens brytt mig…

Allt lika lätt att vara efterklok…

Armar som sladdrig spaghetti…

Ibland önskar man att man kunde klona sig själv. Idag var en sån dag – eller sådan kväll kanske jag ska säga…

Visade sig sent under eftermiddagen att jag bokat in två kvällsaktiviteter exakt samma tid. Inte alls bra. Av någon anledning var jag helt övertygad om att den ena skulle äga rum på torsdag. Men efter en titt i min kalender (som jag tyvärr glömmer bort att titta i alltför ofta…), insåg jag till min förskräckelse att jag tagit fel på dag. Där stod det svart på vitt. Möte klockan 18:30. Men som tur var, var det ingen skada skedd, eftersom personen jag skulle träffa var ok med att skjuta upp mötet till en annan dag…

Just nu känner jag att om jag hade haft en klon, hade nog hon fått gå på Bodypump-passet som jag gick på tillsammans med S. Det är flera år sedan jag bodypumpade sist och det är nog hög tid att inse att man inte längre är 25… Sendraget jag fick i vänsterfoten under passet har äntligen släppt (typ 3 timmar efteråt). Armarna känns som sladdrig spaghetti och i morgon lär jag få problem med att ta på mig jobbkavajen – och i övermorgon kanske jag i värsta fall inte ens kan stiga upp ur sängen… Men det är värt det 🙂

Överlevt ännu en dag utan godsaker…

Jag kanske inte har så dålig karaktär som jag trott trots allt… Har överlevt ytterligare en dag utan godis, bullar, bakelser eller glass.

Har varit i närheten av en läcker chokladkaka utan att bli ett dugg sugen. Tackade även nej till samma kaka när sonen tyckte att jag skulle äta den. Höll senare i en glassbunke med ”Himmelsk röra”, utan att unna mig själv en endaste skopa. Det börjar banne mig lukta personligt rekord!

”Vilken j-a tönt”, tänker nog de flesta som läser det här. Men jag är definitivt gravt sockerberoende. Har förmodligen varit det i nästan hela mitt liv… Jag bara älskar choklad, Tosca-bullar, Wienerbröd, muffins, Kladdkaka – you name it… Och med tanke på den mängden (det handlar förmodligen upp emot 1 ton i mitt fall…) godsaker som jag proppat i mig under min livstid, så är det faktiskt ett smärre mirakel att jag inte rullar fram…

Jag kommer aldrig att ge upp mina älsklingar helt och hållet, men jag måste trappa ned på konsumtionen litegrann. För mitt eget bästa. Men det är ju lättare sagt än gjort när man dessutom har en son som ska bli antingen bagare eller konditor… Får väl kombinera intaget med lite extra motion, för att hålla de allra värsta bilringarna borta…

Så gott som ”renlevnadsmänniska”…

Tro det eller ej, men min förvandling till rena, rama ”renlevnadsmänniskan” har börjat…

Ignorerade de återstående chokladbollarna som stod framme på köksbordet på morgonkvisten, och svepte ett par smörgåsar till morgonkaffet istället. Åt ett Granny Smith-äpple till mellanmål och en hel drös med ärtor till middagsmaten. Var till och med inne i en mataffär idag utan att köpa med mig en enda chokladkaka eller bulle. Och nu planerar jag att inta kvällens sista mål i form av ett par söta, mogna körsbärstomater tillsammans med ett glas kallt vatten. Därefter är det nog dags att boka in en date med John Blund fort som attan, innan det berömda ”kvällsgottesuget” gör sig påmint igen…

Tycker att jag skött mig någorlunda bra idag, med tanke på att jag har så svårt att hålla tassarna borta från diverse godsaker. Men måste dessvärre samtidigt erkänna att en liten kaffe latte med hasselnötssmak slank ned under ett besök till Wayne´s Coffee i Väsby Centrum – och jag antar att den kan falla inom kategorin ”godsak”, fastän gränsen enligt mig är hårfin.. Det får bli en ”renlevnadsdag” i morron också…?

Kan inte stå emot godsaker…

Jag har verkligen ingen som helst karaktär när det kommer till godsaker…

Innan jag gick och lade mig igår, så var jag övertygad om att jag skulle kunna klara mig hela lördagen utan att äta någonting onyttigt. Men tji fick jag… Det började gå utför redan vid morgonkaffet. Istället för en macka så fick jag tag på en övergiven chokladboll. Ett par timmar därefter glufsade jag i mig ett Ballerina-kex, jordgubbstårta och pizza hemma hos grannen. Och nu under kvällen hade jag stora planer på att ta med mig ett gäng tomater och gurkstavar till dippen framför TV:n, men det slutade med att grönsakerna blev kvar på nedervåningen och ersattes av flottiga chips och ett glas cola… Ja, ja… Det är en dag i morr´n också…

Klarar mig alldeles utmärkt utan DN…

Fick ett mobilsamtal från en desperat? telefonförsäljare idag, som ringde på uppdrag av Dagens Nyheter. Samtalet fick mig att undra vad dessa stackars extra-knäckande ynglingar får för introduktion och utbildning i säljaryrket nuförtiden. Så fort han fått bekräftat att jag var den han sökte och vilken adress jag bor på, så tog han sats och började rabbla ut sitt erbjudande i raketfart utan att ens andas emellan. Försökte först inflika på ett artigt sätt att jag inte var intresserad, men han lyssnade inte ens utan fortsatte bara med sitt rabblande. Till slut var jag tvungen att ta till en mer irriterad ton och avbryta honom tvärt av. Hoppas att jag inte lät alltför elak, men jag klarar mig faktiskt utan en prenumeration av DN (även om den hade varit gratis under en månad).

Samtidigt tycker jag synd om alla dessa telefonförsäljare, med tanke på hur vissa arbetsgivare inom den branschen beter sig. Säljer man inte enligt försäljningskraven jobbar man i värsta fall gratis tills man får sparken, om man som anställd inte haft helt full koll på det småstilta i anställningsavtalet. Detta är ett extremt fult, men tyvärr lagligt sätt att utnyttja anställda (oftast oerfarna ungdomar) på. Usch! De arbetsgivare som håller på med den typen av verksamhet borde verkligen skämmas.

P.S. 6-1-tröjan, flaggan och peruken är undanplockade för i år efter ”Finska lejonens” kvartsfinal-förlust igår kväll… Lite lustigt är det ju faktiskt att årets VM slutade lika snöpligt både för finnarna och svennarna… Men så är ju spelets regler; vinna eller försvinna… Nu återstår att se vem som tar hem guldpokalen och äran i år.

Dags att plocka fram 6-1-tröjan?

Härligt med lite ledighet. Hade verkligen sett fram emot att få tid över till att jaga dammråttor igen ;-). Det behövdes verkligen och nu bör i alla fall de flesta av dem vara borta. Åtminstone ett par dagar framöver. Får man hoppas…

Nu ska jag nog masa mig upp till övervåningen, sätta sig framför dumburken, kränga på mig min gamla 6-1-tröja, leta upp finska flaggan, den gräsliga hockeyfripps-peruken, en öl och heja ”Suomen leijonat” ända till VM-final… Tjo!