En gång hårdrockare, alltid hårdrockare…

Avenged Sevenfold, Hovefestivalen 08

Avenged Sevenfold, Hovefestivalen 08 (Photo credit: NRK P3)

Fredag kväll, mörkt ute och jag känner mig allmänt seg & dåsig…

Undrar om det har varit och fortfarande är bra drag på Hovet just nu? Har för mig att två av mina nya favoritband är där och spelar ikväll. Tro det eller ej, men det finns alltså tanter över 40+ som gillar band som Five Finger Death Punch och Avenged Sevenfold.

Deras låtar är till exempel s…bra att städa eller träna till. Såväl svabbning som löpning, går så mycket lättare och snabbare. Jag har dock ett litet problem. Jag rycks ju gärna med i refrängerna och vill sjunga med. Det gör ju ingenting så länge jag är hemma, men tror inte att mina medmotionärer på F&S kommer att uppskatta mitt skrålande den dagen jag råkar sjunga med högt i Lift me up, Hail to the king eller F…… nightmare av misstag i gymmet. Den dagen den sorgen…

Ha en trevlig helg!

UNS N ROSE – ARADISE CIT…

Guns 131106 001

Hittade en av mina gamla klenoder i klädkammaren häromdagen…

En gammal Guns N´ Roses Paradise City-affisch, som jag köpte på Åhléns samma dag som jag och en kompis skulle gå och se Gary Moores Wild Frontier-konsert på Isstadion. Det vill säga 25 april 1987 närmare bestämt. Läskigt länge sen. Nästan 30 år sen – och ändå känns det som igår…

Spana in denna video med ”Over the hills and far away” från konserten. Någonstans i publikhavet sitter jag och diggar stenhårt med min dåvarande pudelpermanent…

Tillbaka till affischen… Bestämde mig i alla fall för att rama in de tuffa, långhåriga rockarna, men dagens passepartout-mått stämmer inte helt överens med gamla tidens affisch-storlekar. Så hemma hos mig har gruppen därför bytt namn till UNS N´ ROSE och skivan heter så mycket som ARADISE CIT… 😉

 

Svängde ordentligt om VINYLBANDET igår…

Hoho, jaja…

Jackpot Rockbar VinylbandetHade en trevlig kväll i Vilda Väsby igår tillsammans med min väninna S. Vi var bland annat på Jackpot Rockbar och lyssnade på Staffe och de andra herrarna i VINYLBANDET. Har aldrig hört de ”live” tidigare, men det visade sig att de är duktiga och erfarna musikanter och att de minsann kan sitt 50,60,70- och 80-tal. Och frågar ni mig, så var det betydligt mer drag på deras spelning än på Mothership´s (hårdrocksband som spelar Led Zeppelin, Deep Purple- och White Snake-covers), som stod för underhållningen sist jag besökte baren i fråga…

Men en sen kväll på byn sätter definitivt sina obarmhärtiga spår. Man är inte längre 25 – hur gärna man än skulle vilja vara det… Efter en brusig Treo till frukost, så kunde jag i alla fall genomföra min insats under Rosenhills gårdsstädning – även om mitt lövkrafsande skedde i mer eller mindre slow motion-tempo… 😉

Ha en trevlig söndag därute!

 

Är nog lite småkär i ”Lift me up”…

Rob Halford. Cropped version. Photo taken by A...

Rob Halford. Cropped version. Photo taken by Andrew Dale. (Photo credit: Wikipedia)

Five Finger Death Punch´s låt ”Lift me up”, featuring Judas Priest sångaren Rob Halford, har verkligen satt sig på min hjärna just nu. Den är bara såååå himla bra :-). Det är ett jädra drag i låten och jag skulle kunna lyssna på den hur många gånger som helst i rad utan att tröttna. Helt klart en av de bästa låtarna som spelas på radio just nu & dessutom jäkligt bra att träna till – någon som håller med mig? Passa på att lyssna på det lilla underverket: Lift me up!

Anton Ewald mania på Järfällafestivalen…

I eftermiddags gjorde min goda väninna Susanna och jag ett besök på Järfällafestivalen…

Vi lämnade alltså Vilda Väsby för några timmar och styrde vår kosa mot Järfälla och Jakobsbergs centrum, för lite shopping och gluttande på rockarna i the Poodles och nya flickfavoriten Anton Ewald.

Kan såhär i efterhand rapportera att småflickorna (inte helt oväntat) hade parkerat närmast scenen, och jublet och glädjen var förstås som störst, när sötisen Anton skulle uppträda med några låtar. Jeesus! Man hade nästan kunnat tro att det var Beatles i sina glansdagar som stod på scen… 😉

Förmodar att affärerna för diverse Anton Ewald-prylar gick som smort efter framträdandet. Stannade inte kvar för att checka läget, men gissar att kön med småtjejer som ville ha hans autograf på prylarna de köpt, ringlade betydligt längre än mina favoriter Poodles signeringskö…

Dagens höjdpunkt var dock att jag av misstag råkade få med en gående Kicken från the Poodles på en liten, darrig filmsnutt, som jag filmade för att få ljudbevis på Antons popularitet… Fast den fantastiska filmen behåller jag för mig själv…

Lördag 130907 040

 

Missade Väsby Rock Festival 2013…

559195_487528661269809_1702099464_nHmmm… Trots att jag haft en bra och trevlig lördag allt som allt, så är jag fortfarande lite avundsjuk på alla som varit och ännu är på Väsby Rock Festival 2013. Hade gärna tillbringat min dag där i ”hårdrocksskrålet”, men andra viktigare saker kom helt enkelt emellan…

Kan inte rå för det, men just nu grämer det mig att jag bor för långt från själva festivalområdet i Vilunda-parken. Om jag hade bott på andra sidan motorvägen, mer åt centrumhållet, så hade jag med all sannolikhet kunnat höra litegrann av musiken och gitarriffen även på hemmaplan…

Men inte ett endaste ”live-rockljud” har hörts hemma hos mig idag. Förutom de få inspelade toner som jag lyssnat till via datorn eller mobilen. Däremot har man fått mer än nog av bruset från motorvägen, ljudet från en grannes gräsklippare (som förmodligen skulle behöva en service, med tanke på att den låter som något helt annat än en klippare…) + ”mopperaggarnas” oavbrutna gasande fram och tillbaka utmed gatan…

Hoppas dock att festivalen blev lyckad, att de som tog sig dit har fått valuta för pengarna och att det spelats en jädrans massa bra musik under dagen. Och sist men inte minst, håller jag tummarna för att det blir en festivalrepris nästa år så att tanten kan gå då istället :-)…

/ Monicken

 

Tick tock, tick tock…

English: Nina Söderquist at the welcome party ...

English: Nina Söderquist at the welcome party in Gothenburg during Melodifestivalen 2009. Svenska: Nina Söderquist på välkomstfesten i Göteborg under Melodifestivalen 2009. (Photo credit: Wikipedia)

Har idag insett att jag måste ha missat en eller flera av deltävlingarna i Melodifestivalen år 2009…

Masade mig iväg till spiningpasset på Friskis & Svettis i Väsby idag, även om det tog emot rejält… Har visst hamnat i en tillfällig svacka. Kändes sååå mycket jobbigare än sist jag deltog i spinningen. Vet inte om det har att göra med att jag bara gymmat de senaste gångerna jag varit där? Det flöt inte riktigt på som det skulle. Kändes tungt och jag hade problem att hålla ett bra tempo hela tiden. Och det hela slutade med sendrag i foten under stretchingen… Jippii…

Men passets höjdpunkt var som vanligt första låten i block nummer ett. Det är ett jädra bra drag i den. Har länge funderat över vem det är som sjunger den, eftersom jag aldrig hört den innan mina besök i spinningsalen. Tog mod till mig idag och frågade ledaren. Och det visade sig att det var en gammal Melodifestivallåt från 2009, med en tjej som heter Nina Söderquist. Hur jag har kunnat missa denna Tick Tock är en gåta för mig… Bra är den i alla fall. Heja Nina! Du ska veta att du sätter sprätt på många ben på F&S i Vilda Väsby varje vecka :-).

 

/ Monicken

 

Magnus ”4 sekunder” Uggla?

Hamburger Börs 005

Hade sett mycket fram emot gårdagens middag och show med Magnus Uggla på Hamburger Börs.Min varmrätt bestående av torskrygg med mandelspån och skirat smör var helt fantastisk. Likaså Lime-pajen som läckergommen i mig absolut var tvungen att ha till efterrätt. Ett och annat glas vin slank också ned i bara farten. Vårt sällskap hade väldigt trevligt. Allt var toppen med andra ord :-).

Proppmätta och belåtna bänkade vi oss sedan på rad 2 vid parketten. Kanonbra sittplatser och vi hade chans att studera den lille mannen med det stora hårburret och resten av ensemblen på extremt nära håll. Lite orolig var man ju för att man skulle bli uppkallad till någon form av scenexperiment då man satt så nära scenen. Men tack och lov slapp man det denna gång…

Showen ”Magnus Den Store” bjöd på många goda skratt och gamla, hederliga och nya trallvänliga låtar. Och Magnus drev som vanligt hejdlöst med sig själv och sin håriga uppenbarelse. Absolut sevärd underhållning. Rekommenderas 🙂

MEN… Trots att kvällen i stort sett var en suverän upplevelse, så är jag personligen något besviken på Magnus just nu. Jag och min väninna som är stora fan av Uggla sedan många herrans år tillbaka, bestämde oss för att sponsra vår lille ”favvo” lite extra under middagen. Vi köpte en varsin CD med låtar från showen från en ”Magnus-kopia”, med löfte om att få dessa skivor signerade av Mr Magnus himself själv direkt efter showen. Tonåringarna i oss tog genast överhanden och vi såg chansen att få växla några få ynka ord med vår idol.

Men tji fick vi… Snopna och besvikna fick vi och flera andra av dina trogna fans, lämna kvällens event med osignerade ex av plattorna. Vi undrar fortfarande vart du tog vägen. Vi såg inte röken av dig i foajen där vi skulle få våra CD´s signerade av dig innan hemgången. Var du där överhuvudtaget? Eller var allt över på 4 sekunder???

Min väninna skrev ett inlägg på Magnus officiella hemsida sent igår kväll, för att tacka för en kanonkväll och passade samtidigt på att nämna sin besvikelse över den uteblivna signeringen hon verkligen sett fram emot. Men uppenbarligen råder någon form av censurering på sidan, för inlägget blev aldrig synligt i feeden där. Varför inte? Vad är det för mening att ha en officiell sida i sitt namn, om tanken inte är att den ska inbjuda till tvåvägskommunikation med fansen. Förmodar att Magnus själv inte skriver och svarar på alla inlägg på denna sida, utan använder sig av någon form av ”Community Manager”. Trist är det oavsett. Öppna istället upp sidan för både ris och ros. Magnus har nog så pass mycket skinn på näsan att han både kan ta och besvara en och annan känga till och från också. Kanske kan några besvikna fans till och med ge bra uppslag till nya framgångsrika hitlåtar framöver? Skärpning är på sin plats…

 

/ Monicken

 

Händerna gick i ”klappstrejk”…

Friends Arena 018Var på Friends Arena för första gången någonsin igår kväll för att se Melodifestivalsfinalen ”live”. Vilket ställe. Det är enormt stort. Och vad mycket folk det var.Trots detta tycker jag att logistiken funkade förvånansvärt bra i lokalerna.

Bestämde mig som hundratals, eller snarare tusentals andra besökare, för att investera i en röd ”festivalboa” folkfesten till ära. Fick dessvärre inte så mycket användning av den tyvärr… Någonstans i sluttampen av kvällen förvandlades tanten på 40+ till ett gnälligt, kinkigt litet barn…

De europeiska jurynas poängsättning fick mig på dåligt humör… Skulle verkligen vara intressant att veta vilka som sitter med där och bestämmer… Det sägs ju att smaken är som baken – det vill säga delad. Men jag undrar om dessa hade någon bak överhuvudtaget..?

Önskar att jag kunde säga att jag gladdes med kvällens vinnare Robin, men nej det gick bara inte… Satt som en apatisk fågelholk när det var klart att han vunnit finalen. Mina händer gick i total ”klappstrejk”. Tur att det inte fanns några kameror i närheten av var jag satt. Kan inte ha varit någon vacker syn; den sura finntanten med en luddande röd på boa på rad 12, plats 191 i sektion A…

Har absolut ingenting emot Robin personligen. Han verkar vara en jättesöt, hyvens kille. Men jag gillar verkligen inte låten. Den är bara sååå tråkig. Dussindisco… Allt ”youououououande” och ”wailande” i den går mig på nerverna… Noaps. Sorry. Låten må gå varm på NRJ och dansgolven en lång tid framöver, men absolut inte hemma hos mig på Rosenhill…

Nej, tacka vet jag intressanta originalpersonligheter som lille Manga-Yohio och Raffe från Mustasch med den brinnande sängen… :-).

/ Monicken

 

Har Mellofeber – vem vinner ikväll?

Om några timmar ska det avgöras vem som ska representera lilla Sverige i Eurovision Song Contest 2013… Tack vare en kär väninna har jag förmånen att se spektaklet ”live” på Friends Arena ikväll, tillsammans med tusentals supertaggade mellofantaster. Själv räknar jag mig inte till den sistnämnda skaran, men oavsett lär det bli en kul upplevelse utöver det vanliga.

Friends ArenaVi får väl se om rätt låt vinner denna gång?  Bara det inte blir Youououououououououuu!, så är jag nöjd.  Av någon anledning kan jag inte med den låten… Låten gör verkligen inte sångaren rättvisa. För mycket you och definitivt för mycket wailande för min smak… Snälla, ge killen en bra låt 2014…

Om jag tvingas plocka ut några personliga favoriter, så får det nog bli Yohio, Ralf Gyllenhammar och David Lindgren. Håller tummarna för att någon av de 3 kammar hem segern. Men med tanke på tidigare finalomröstningar då svenska folket fått vara med och bestämma, så kan ju tävlingen sluta hur som helst… Ja, smaken hos folket är ju som baken – delad. Och alla har rätt att rösta på precis vem de vill… Även Youououououuu…

 

Måste nog erkänna att jag har lite ”Mellofeber” just nu. Ser fram emot en nervkittlande kväll i trevligt sällskap…

Får också passa på att önska alla tävlande lycka till i tävlingen, och må bästa låten vinna! 🙂

På svt.se kan du läsa mer om Melodifestivalen och de tävlande!

 

/ Monicken