En gång hårdrockare, alltid hårdrockare…

Avenged Sevenfold, Hovefestivalen 08 (Photo credit: NRK P3)

Fredag kväll, mörkt ute och jag känner mig allmänt seg & dåsig…

Undrar om det har varit och fortfarande är bra drag på Hovet just nu? Har för mig att två av mina nya favoritband är där och spelar ikväll. Tro det eller ej, men det finns alltså tanter över 40+ som gillar band som Five Finger Death Punch och Avenged Sevenfold.

Deras låtar är till exempel s…bra att städa eller träna till. Såväl svabbning som löpning, går så mycket lättare och snabbare. Jag har dock ett litet problem. Jag rycks ju gärna med i refrängerna och vill sjunga med. Det gör ju ingenting så länge jag är hemma, men tror inte att mina medmotionärer på F&S kommer att uppskatta mitt skrålande den dagen jag råkar sjunga med högt i Lift me up, Hail to the king eller F…… nightmare av misstag i gymmet. Den dagen den sorgen…

Ha en trevlig helg!

UNS N ROSE – ARADISE CIT…

Hittade en av mina gamla klenoder i klädkammaren häromdagen…

En gammal Guns N´ Roses Paradise City-affisch, som jag köpte på Åhléns samma dag som jag och en kompis skulle gå och se Gary Moores Wild Frontier-konsert på Isstadion. Det vill säga 25 april 1987 närmare bestämt. Läskigt länge sen. Nästan 30 år sen – och ändå känns det som igår…

Spana in denna video med ”Over the hills and far away” från konserten. Någonstans i publikhavet sitter jag och diggar stenhårt med min dåvarande pudelpermanent…

Tillbaka till affischen… Bestämde mig i alla fall för att rama in de tuffa, långhåriga rockarna, men dagens passepartout-mått stämmer inte helt överens med gamla tidens affisch-storlekar. Så hemma hos mig har gruppen därför bytt namn till UNS N´ ROSE och skivan heter så mycket som ARADISE CIT… 😉

 

Är nog lite småkär i ”Lift me up”…

Rob Halford. Cropped version. Photo taken by Andrew Dale. (Photo credit: Wikipedia)

Five Finger Death Punch´s låt ”Lift me up”, featuring Judas Priest sångaren Rob Halford, har verkligen satt sig på min hjärna just nu. Den är bara såååå himla bra :-). Det är ett jädra drag i låten och jag skulle kunna lyssna på den hur många gånger som helst i rad utan att tröttna. Helt klart en av de bästa låtarna som spelas på radio just nu & dessutom jäkligt bra att träna till – någon som håller med mig? Passa på att lyssna på det lilla underverket: Lift me up!

Missade Väsby Rock Festival 2013…

Hmmm… Trots att jag haft en bra och trevlig lördag allt som allt, så är jag fortfarande lite avundsjuk på alla som varit och ännu är på Väsby Rock Festival 2013. Hade gärna tillbringat min dag där i ”hårdrocksskrålet”, men andra viktigare saker kom helt enkelt emellan…

Kan inte rå för det, men just nu grämer det mig att jag bor för långt från själva festivalområdet i Vilunda-parken. Om jag hade bott på andra sidan motorvägen, mer åt centrumhållet, så hade jag med all sannolikhet kunnat höra litegrann av musiken och gitarriffen även på hemmaplan…

Men inte ett endaste ”live-rockljud” har hörts hemma hos mig idag. Förutom de få inspelade toner som jag lyssnat till via datorn eller mobilen. Däremot har man fått mer än nog av bruset från motorvägen, ljudet från en grannes gräsklippare (som förmodligen skulle behöva en service, med tanke på att den låter som något helt annat än en klippare…) + ”mopperaggarnas” oavbrutna gasande fram och tillbaka utmed gatan…

Hoppas dock att festivalen blev lyckad, att de som tog sig dit har fått valuta för pengarna och att det spelats en jädrans massa bra musik under dagen. Och sist men inte minst, håller jag tummarna för att det blir en festivalrepris nästa år så att tanten kan gå då istället :-)…

/ Monicken

 

En bakåtsträvare?

Vad är det man brukar säga? Ur barns och galningars mun får man höra sanningen? Om tonåringar fortfarande räknas till barnaskaran, så fick jag höra ett sanningens ord från äldste sonen igår…

Enligt honom är jag något av en ”bakåtsträvare”… Något som han kläckte ur sig, då han såg min nya AC/DC T-shirt som jag köpt med texten ”Live in concert ´79 world tour”. Kanske ligger det någonting i det påståendet. Åtminstone när det gäller min kärlek för gamla hårdrocksband och inredningsprylar. Kan inte rå för det, men jag bara älskar gamla rockklassiker, samt praktiska såväl som totalt onödiga retrosaker. Framförallt sådana som är från 50, 60- och 70-talet. Men också betydligt äldre ting än så, kan få ett nytt hem hos mig om andan faller på…

Ett av mina mest användbara köp hittills är ett brödställ i teak av Karl Holmberg. Den är helt suverän, och är ett måste om man vill ha den rätta krispiga konsistensen på sina rostade mackor. Tror faktiskt att den till och med är godkänd av övriga familjemedlemmarna.

Och min gamla snurrlampa ”Skogsbrand” är också fantastiskt fin när den är tänd. Trodde från början att den var från 70-talet, men förmodligen är det en sen 50-talare…

Det mest opraktiska jag införskaffat mig hittills, torde vara min champagneknäppare. Fungerar dock bra som en kul dekoration på bordet eller fönsterbrädan med sina spröt och paljetter.

Trots mitt retrointresse, så tycker jag själv att jag är mer av en ”framåtsträvare” just nu. Har massor med planer och saker på gång under våren. Ser verkligen fram emot en händelserik och spännande tid framöver :-).

/ Monicken

 

 

 

 

 

Hårdrocken lever…

Längtar till i morgon kväll, då jag ska gå och se premiären av rockmusikalen ”Rock of Ages” på China teatern tillsammans med ett glatt tjejgäng. Vilken lycka för en gammal ”hårdrockare” som mig att få lyssna på sånt jag kallar för ”riktig musik” – och dessutom ”live”. Det ska bli sååå kul! Ser verkligen fram emot föreställningen och hoppas att de valt ut en del riktigt schysta låtar till showen. Såg att Joacim Cans från Hammerfall är med i ensamblen, vilket bådar gott. Tyckte han och resten av bandet skötte sig bra som förband åt Judas Priest förra våren när de spelade på Hovet. Sjunger han som då, kan det bli kanoners. Att Johan Rheborg och Peter Magnusson finns med på roll-listan är ju inte heller helt fy skam. Förmodar att man kan förvänta sig åtminstone ett dussin vidriga ”hårdrocksperuker” och en massa goda skratt…  Sen gäller det ju också för oss tanter att bete oss som människor under hela eventet. Inte skämma ut oss bland de fina ”premiärlejonen”. Förmodar att det kommer att finnas en hel drös sådana på plats. Kanske får man se en skymt av Kickens pudelrockar fladdra förbi i premiärvimlet, vem vet… Nej, jag kommer nog bli tvungen att hålla hårda tyglar på mig själv i alla fall. Bita mig i tungan en och annan gång, för att inte börja mima med pinsamt högljutt i bekanta låtar eller ”gud bevare mig” sätta igång och headbanga…

English: High quality photo of a Fender Stratocaster (Photo credit: Wikipedia)